Nunnebanan

Detta utspelar sig i åren runt sekelskiften 1800 - 1900 tal.
Stora delar av Kolmårdsskogens barrträd har börjat antagit en rödtonad färg och såg inte alls ut att må bra. Det var larver till barrskogsnunnan som flyttat in i skogen och börjat förskansat sig av dess barrträd. Nu startar kriget mot nunnelarverna.

Den här insekten är en s.k. spinnarfjäril.Den har en vingbredd på ca 4 cm.
Den spinner tråd mellan träden och klättrar över via dessa trådar.

Med hjälp av fotpatrullerande soldater ska man vinna kriget! Man provar med att limma träden och kanske på så vis ta död på larverna. Mängder av limm smetades på träden som ringar och än i dag kan man se dessa limmringar på en del barrträd i Kolmården. Under tiden man limmade träd så averkades skog med en rasande fart. Man var nu i akut behov av att ta vara på allt virke i skogen. Skogs och körkarlarna arbetade med att averkades skogen, och på mindre än ett år lyckades rallare bygga en nästan 2 mil lång tågsträckning mellan Virå och Sandviken. För i Sandviken väntade båtar på att forsla bort allt timmer.

sandviken c:a år 1910.

Ingenting hjälpte mot nunnelarverna men efter ett par år dog dom plötsligt ut av en sjukdom. Över 3000 ha skog fick ge vika för denna lilla fjäril. Nunnebanan är idag ett utflyktsmål för många människor som vill få se en bit av historien om Nunnebanan.

Naturen i Kolmården

Kolmården är tröskeln till Svea och Götaland, Gränsberget mellan två landskap. Dess rygg är c:a 4 mil lång. Namnet kolmården tyder på att det än gång för länge sedan kan ha varit en svår skogsbrand som dragit fram och rensat bergen från skog. Det fornsvenska "Colmard" betyder den brända skogen. Ny skog har klätt bergen och vildmarken kom åter med ett rikt djurliv.


Karl Axel Lembke 1996

Kungligt besök

150 meter över havet straxt efter Lönnbrobackarna till höger om man färdas mot Åby finns en stenhäll med en märklig inskiption.
Carolius den XI - Ulrica Eleonora - den 4 Maius ano - 1678
(Nils Brahe den svenska ambasadören framförde Karl XI anhållan om Ulrica Eleonoras hand 1675 men Kristian V Ulrica Eleonoras bror som först gav samtycke, ändrade sig 1676 då det skånska kriget bröt ut. Inte fören Fredsunderhandlingen i Lund 1679 återupptogs frågan om äktenskap mellan Karl XI och Ulrica Eleonora.)


Karl XI och Ulrica Eleonora skall ha beskådat utsikten just vid den här platsen vid den tidpunkten. En stenristare från Marmorbruket skall ha ristat in texten på hällen. Det sägs att han annhölls straxt efter men senare släptes.

Krokeks Ödekyrka

Krokeks klosterruiner enligt Erik Dahlbergh (1625 - 1703)

Precis på gränsen till Östergötland (från Södermanland sett) ligger resterna efter ett kloster byggt på Magnus Ladulås tid (Kung av Sverige 1275-1290). Klostret Även kallat Vårfruklostret tillhörde några munkar av franciskanerorden. Här hade man inte bara tillgång till mat och husrum, man fick även en fristad och kunde pusta ut ett tag för det var inte alls säkert att resa genom kolmården på den här tiden. Rövare och andra laglösa bodde i grottor i skogen. Efter reformationen upphörde klostret och ersattes med ett mindre kapell som i sin tur ersattes i slutet av 1500 talet av Gunillakyrkan. Gunillakyrkan revs 1747 och istället uppförde man en stenkyrka med namn efter Fredrik I. Söndagen den 28 april 1889 brann Kung Fredriks kyrka dramatisk ner. Det påstås att en gnista från värmeugnen antänt det nytjärade taket. Man försökte med att bilda vattenkedja men utan någon framgång. förtvivlat fick försammlingsborna se sitt kyrktorn rasa ner med ett brak, och dagen efter återfanns kyrkklockan iform av en förvriden metallklump densamma finns att se än idag på hembygdsgården.

Filas Krog

Filas Krog

Vi befinner oss på den gamla Stockholmsvägen i mitten av 1850 talet, närmare bestämt vid foten av dom beryktade lönnbrobackarna. Här fanns ett 50 tal meter in i skogen en beryktad lönnkrog och ägarinnan minst lika beryktad hon, bar namnet Maja Kajsa Michelsdotter Victorin men kallades kort och gott Fila. Fila flyttade in till Krokek från Östra Stenby 1844, med sig hade hon sina två utomäktenskapliga barn. Hennes man blev dock kvar i Östra stenby.

I närheten av Strömsfors arrenderade hon ett litet torp som hette Sågstugan mot att hon utförde s.k. dagsverk.

Men Vid Sockenstämman den 10 November 1844 var man inte njöd med att Fila flyttade in i socknen. Högljudda protester ledde till att sexmannen fick i uppdrag att se till att hon inte skulle få skattskriva sig i socknen. Man ville också sända tillbaka hennes präst intyg till Östra stenby. Men med ett intyg från Sågstugans ägare besvärade sig Fila hos Konungens befallningshavande. Församlingen försvarade sig: "att klagande på grund av sitt lösaktiga levnadssätt och den av henne idkade krogrörelse måtte drivas ur socknen" Men den 24 maj 1845 var slaget vunnet, Konungens befallningshavande meddelade då att markägaren hade sin lagliga rätt att utarrendera Sågstugan och att Fila därtill hade både bostad och stadig näringsfång och därför rätt att skattskriva sig i Krokek socken.

Fila bedrev jordbruk, fast det var bara en täckmantel för sin huvudsakliga inkomst.

I en jordkula vid torpet Rothult ägt av Filaknekten bedrev hon sin Lönnkrog och bordell.

Ljusskygga män fann den mörka kulan och för dom som inte skulle finna den som länsman t.ex. fanns det en tråd spänd över landsvägen så att en klocka ringde då någon passerade den. Men arrangemanget var bra till flera saker, om man som genomresande passerade tråden kunde man räkna med att man vart rånad.

Filas dotter fick två utomäktenskpaliga barn Hulda och Klas. Fila uppfostrade själv sina barnbarn då dottern försvann med ett kringresande sällskap.Många sägner har vandrade runt om kring Fila, hon sades bl.a. kunde trolla. En gång blev hon förvägrad mat på en gård och det skulle man inte gjort för genast vart man av med grädden på mjölken.Det sägs också att hon ibland hängde upp Klas i en korg i träden då hon plockade frukt, och när hon skulle få honom att somna så doppade hon en bomullstuss i brännvin för att sedan stoppa den i Klas mun.

Ingen vet hur länge Fila bodde i torpet, men då Fila blev gammal och jordkulan för kall och otillgänglig så utauktionerades barnen enl gammal sed till den som ville ta dem mot minsta betalningen. Dom som mötte henne berättar att hon var mörk lite böjd gammal gumma med en stickande blick. Hon slutade sin dystra levnad vid Rothult.

Drottningstenen

Brevid Krokeks ödekyrka stod för ett antal år sedan ett stort klippblock. Drottningstenen, ett jätte kast eller flyttblock som transporterats hit med inlandsisen, men som förr i tiden skapade rädsla för här kunde man bli bergstagen av trollen. Stenen som liknade en jätteport stod där under många år men år 1917 när järnvägen skulle dras fram så användes stenen som fyllning i en av fundamenten till bron över Hytta ån några kilometer söder ut. Sorgen och vreden bland Krokeksborna var stor och många trodde att den stora Getåolyckan berode på att man sprängt just den här stenen för järnvägen.

Getåolyckan 1918

När man följer strandvägen från Norrköping mot Krokek så passerar man efter ett tag ett minnesmärke. En stor sten som står rest vid en parkeringsplats. Stenen påminner oss om Sveriges största tågolycka. Getåolyckan den 1 Oktober 1918.

Mörkret ligger kompakt över Norrköping då lok F1200 sakta rullar ut från Norrköpings tågstation på väg mot Stockholm. Vad tågets resenärer inte vet om är att banvallen just rasat vid Sikudden i Getå efter det ihärdiga regnande månaderna före. På grund av mörkret var det omöjligt för lokföraren att se att telegrafstolparna gett vika straxt framför loket. Han kan bara följa med när loket och 7 vagnar rasar 8 meter ner. Många resenärer dog när vagnarna krossades mot marken några klämdes fast i vagnar som fattat eld, och någon exakt siffra på omkomna kunde aldrig konstateras men man talar om drygt 41 stycken.

Idag kan man se en minnessten uppförd vid platsen där olyckan inträffade.

Se SVT inslag om olyckan

Det var efter den här tågolyckan som den kände målaren John Bauer istället valde Ångaren Per Brahe på sin resa till Stockholm. Men Natten mellan den 19 och 20 november visade Vättern upp sin sämsta sida med en snöstorm och straxt utanför Hästholmen förliste ångaren med dom 24 ombordvarande. John Bauer , hans hustru Ester och hans 3årige son Bengt även kallad putte följde med Brahe ner till botten tillsammans med alla dom andra ombordvarande. Först fyra år senare lyckas man få upp båten och John Bauer och hans familj begravs på Jönköpings östra kyrkogård.John Bauer blev endast 36 år gammal. Länk till museet